fredag 18 november 2011

the Adventures of Ichabod and Mr. Toad/ Det susar i säven och Ichabods äventyr

Varför kallas den "Det susar i säven"? Är det...the wind in the willows?
Detta är inte riktigt barnfilm...The Adventures of Ichabod handlar faktiskt om Sleepy Hollow, min generation känner garanterat till Tim Burtons film med Johnny Depp. Men Disneys version kan man nog ha missat- och då har man missat något!!!

Det är två kortare filmer som tar upp kända litterära verk från USA (Legenden om Sömninga Dalen) av Washington Irving och England (Det susar i säven) av Kenneth Grahame. Det finns en helt underbar berättar röst som knyter samman det hela. Detta är ruggigt underhållande för en 30+ tjej. Jag blev såld, direkt!!!
Vi börjar med Det susar i säven, där en padda har huvudrollen...och bor i Paddköping (Toad Hall).
Han har tre viktiga vänner, en grävling, en vattenråtta och en sympatisk mullvad. Han är väldigt spontan och handlar innan han tänkt...men som tur är ordnar det alltid upp sig, och även oskyldiga kan bli dömda. Det är en hård läxa Padda (Toad) får lära sig. Det är även här jag tror barn tappar tråden, Padda hamnar inför rätta. Vi går igenom en ganska lång rättegång. Detta är mer komiskt för oss äldre.
Skurkarna är lite överallt, men huvudsakligen vesslor och en och annan människa. Det är en smart historia...som lätt skulle kunna skrivas om till en thriller i spelfilmsform....med människor.
Så tar vi the Legend of Sleepy Hollow, eller Ichabod Crane som den också heter. Ichabod Crane var en lärare i New York, eller nej...detta var länge sedan innan New York blivit så stort och då hamnar vi en liten bit utanför, längst med Hudsonfloden vid en by som kallades Tarrytown. Men inte heller där tar historien plats, nej vi skall in bland kullar och dalar till en liten by, Sleepy Hollow, dit läraren Ichabod Crane är på väg för att jobba. Han är inte speciellt stilig (ingen Johnny Depp med andra ord) och inte är han rik. Men slug är han och han lyckas alltid få folk att erbjuda honom mat och husrum.
Men även Mr. Crane faller till slut för en kvinna. Självklart är det en mycket vacker kvinna och han är inte den ende som vill ha hennes hjärta. Nu blir detta lite skönheten och odjuret- ja, inte helt. Men konkurrenten är lite av Gaston...och Katrina är lite av Belle...Crane blir då odjuret. Hmmm, ja- ni kan ju se själva. Självklart finns lite pengar med i bilden, och en stor, fin gård.
Detta gör historien till en vuxenhistoria- girighet. Jag skall inte glömma mysteriet med den huvudlöse ryttaren heller, det var ju där Tim Burton fastnade.

Lite märkligt kanske att detta då blir Disneys 11.e klassiker, och att den hamnar på 9.e plats på denna lista! Men så är det!

the Adventures of Ichabod and Mr. Toad/ Det susar i säven och Ichabods äventyr (1949)

torsdag 17 november 2011

Kejsarens nya stil

Kejsarens nya stil kom år 2000, och egentligen är det kanske lite konstigt att denna, Disneys 39.e klassiker, kommer in på topp 10, men så är det. Denna film har jag valt för de lite äldre barnen, och gärna de som förstår engelska eftersom originalspråket spelar stor roll. Den skiljer sig från de tidigare disneyklassikerna då historien/manuset är skrivet för filmen(Disney) av Roger Allers och Matthew Jacobs. Man skulle kunna tro att det har något med "Kejsarens nya kläder" att göra, men det är alltså fel.
Vi befinner oss i Peru, i lamans land, där en mycket bortskämd och osympatisk Kejsare lever. Men självklart lönar det sig inte att vara självisk och "taskig" i längden.
Dessutom omger han sig med lite "skurkaktiga" och korkade medhjälpare...vilket han inte har riktigt koll på eftersom han har fullt upp med att älska sig själv. Yzma är Kejsar Kuzcos närmsta rådgivare. Hon vill få bort Kejsaren och ta över riket.
Tyvärr går allt fel och Kuzco blir förvandlad till en Lama. Han träffar Pacha, en peruiansk bonde. De är till en början ovänner, men med tiden och tvånget av varandras sällskap förändras ovänskapen till vänskap. Kuzco inser att han har mycket att lära av Pacha; vad livet egentligen går ut på.
Filmen bygger på komik, och det är ruggigt roligt med ekorrar, och en tjänare som talar ekorrianska. Men skämten är inte bra på svenska, tyvärr. Därför skall man se denna på originalspråket. De minsta barnen kan därför inte tillgodogöra sig filmen till 100%, men den är rolig för alla skulle jag tro. Den är charmigt tokig, och skurkarna är inte så läskiga som de var på Snövit, Askungen och Törnrosas tid.

Få er ett gott skratt!

Kejsarens nya stil (2000)

onsdag 16 november 2011

Peter Pan

Detta är en speciell berättelse, och om man har tid kan man läsa det första i förtexten. Det handlar om barn och deras rätt till en barndom. Jag tycker att alla vuxna skall se denna tecknade klassiker, och sedan även se Finding Neverland (2004), som är berättelsen om hur Peter Pan-sagan blev till av J.M. Barrie.
Allt hände i London för länge sedan, där George och Marry Darling bor med sina barn och hunden Nana. Lena, deras äldsta barn- vill inte bli stor. Hon tror på en figur som kallas Peter Pan. Lena och hennes syskon träffar denna pojke som aldrig blir/blev stor. Lena har tagit hans skugga, och nu måste Peter ta tillbaka den, till hjälp har han den lilla och till synes söta fen Tingeling.
Peter Pan blir vän med Lena och hennes bröder och tar sedan med dom till landet Ingenstans (Neverland).
Tingerling blir otroligt svartsjuk på Lena och väljer att hjälpa den onde Kapten Krok att fånga Peter Pan.
Kapten Krok är pirat, och det enda han fruktar är en krokodil som tagit hans ena hand...som tur va har krokodilen svalt en väckarklocka så han kan inte smyga sig på Krok och hans pirater- eftersom han tickar hela tiden.
Peter Pan kom 1953, och visst känner man att den tecknade stilen är lik Askungen, och även sången. Denna saga är underbar för barn, och alla fantasibitar är väldigt underhållande. Det är precis som när barn leker! Eller...som barn brukade leka innan de satte sig framför datorerna och TV-spelen...och slutade leka med andra barn...

Den hamnat precis utanför Topp 10, 11.e plats alltså. Detta är Disneys 14.e klassiker!

Peter Pan (1953)

tisdag 15 november 2011

Askungen

Det var en gång för väldigt länge sedan...i ett kungadöme långt borta...så levde de lyckliga i alla sina dagar...

Askungen är en av Disneys största klassiker...som vi även kan se en bit av på Julafton. Denna film är baserad på Charles Perraults version av sagan. Askungen räddade Walt Disney Company undan en svår ekonomisk kris. Den har haft nypremiär ett flertal ggr. Den hamnar på plats 12, och är även Disneys 12.e klassiker.
Askungens far är änkeman men gifter om sig, dessvärre dör han relativt ung och då visar styvmodern och hennes döttrar sina äkta sidor. De kallar Askungen för just Askungen för att förnedra henne...jag vet faktiskt inte hennes riktiga namn...någon? Askungen är alltid snäll och rar...och vacker...(Jesussyndrom).
Hon bor på en stor gård med hästar, höns, hund och katt...och så klart mössen. Djuren är hennes vänner, och som vanligt i Disneyfilmer lyckas de ge charm och komik till dessa figurer.
Styvmodern har ett extremt maktbehov. Disney är bra på att designa onda människor, de lyckas alltid få dom hemska och läskiga.
Att våga drömma...om lycka..sen kanske lyckan är lite naiv och klyschig, men varför inte? Den lyfter fram den kvinnliga avundsjukan på ett hårt sätt, kanske kommer barn att ta lärdom av denna saga, för vem vill identifiera sig med de elaka styvsystrarna när man kan ”vara” Askungen?!
Vänskap är också viktigt, för när Askungen är på väg att förlora hoppet och tron, då dyker den goda fen och gudmodern upp.
Den goda fen svänger sedan sitt magiska spö och genom Bibbidi bobbidi boo(underbar sång) förvandlar hon det som finns till hands till vad det just då behöver vara. Men förtrollningen verkar bara till midnatt. Detta är höjdpunkten på filmen!

Prinsen skall välja flicka...eftersom kungen vill ha barnbarn. Men allt är gjort med en komisk-touch, annars skulle nog dessa sagor, som många av Disneys filmer baseras på, brännas på bål.
Jack och Gus är söta sidekicks.
Katten Lucifer är mycket elak och håller på att ställa till det för Askungen. Men med hennes vänners hjälp löser allt sig till slut och hon får sin prins...

...nåja va är en bal på slottet...?

Askungen (1950)

måndag 14 november 2011

Prinsessan och Grodan

Vi håller oss kvar på 2000-talet, för 2009 kom en film som Disneyteamet valde att göra "old school", vilket betyder att man tecknat filmen och inte dataanimerat den. Dessutom väljer man det utsatta New Orleans som spelplats. Nu är detta inte en nutidssaga, utan utspelar sig på 1920-tal, men Jazzen och bilderna är bra "reklam" för New Orleans.
Detta är en gammal folksaga som bland andra bröderna Grimm har skrivit, men den finns även som "the Frog Princess", vilket var en roman av E.D. Baker. Denna version är moderniserad för att passa in i USAs historia i New Orleans under 1920 talet, och är Disneys 49.e klassiker. Prinsessan och Grodan hamnar på 13.e plats på denna lista.
Den handlar om att man skall följa sin dröm...men att man aldrig får glömma vad som verkligen spelar roll (familjen i detta fall...och vänskap). Charlotte (till vänster) och Tiana är bästa vänner, men som ni ser så är de från olika klasser i samhället. Men vad spelar det för roll om man är vänner?! En dag kommer en prins till staden, Navee...han är en ganska osympatisk typ och på något vis hamnar han hos en Voodoomästare som förvandlar honom till en groda.
Så...nu är alltså prinsen en groda...hur skall det här gå då? Jo, Tiana dras in i det hela och som ni ser blir även hon en groda. Nu måste dom hitta någon, eller komma på ett sätt att bryta förtrollningen. På sitt äventyr hittar de Lewis, en Jazzspelande krokodil, han är lite av en Baloo-typ.
Det finns givetvis en del andra roliga figurer med också, och hur det går tycker jag ni skall ta reda på själva...men det är ju en gammal folksaga och Disney väljer oftast lyckliga slut. Jag kan avslöja att Voodoomästaren är lite av Jafar (Aladdin) och de onda andarna är lite läskiga. Men jag blir glad av musiken och figurerna är roliga! Det är en väldigt bra Disneyfilm.

Prinsessan och Grodan (2009)

lördag 12 november 2011

I don't know how she does it

Jag gillar Sarah Jessica Parker, speciellt i "Sex and the City". Hon kan vara charmigt rolig, och detta skall föreställa en komedi...det svåraste som finns att göra på film. Jag hade inte hört mycket om denna film innan, och jag försökte hålla ner förväntningarna. Tyvärr lyckades jag inte hålla ner dem tillräckligt...

Handling...hm...bra fråga...det skulle nog föreställa en modern familj där både mor och far jobbar mest hela tiden. Det finns en barnflicka med i bilden. Kate (Sarah Jessica Parker) och Richard (Greg Kinnear) är karriärsfreak. Kate jobbar inom ekonomi och landar ett stort jobb i New York, vilket innebär en del pendlade och jobb med Jack (Pierce Brosnan). Deras vänskap blir intressant...annorlunda...

men jag sitter hela tiden och väntar på att något skall hända...men det händer inte speciellt mycket. Den är ganska klyschig och det handlar mycket om skillnaden mellan mannen och kvinnan i jobbsituationer, men vi har sett det förut. Man har försökt sätta en "rolig" berättarteknik på filmen, Kates vänner, bekanta och hon själv berättar om henne och hennes liv. Tyvärr uteblir den komiska effekten för det mesta.

Kate är en snurrig och stressad kvinna, precis som många tvåbarnsmammor är idag. Jag vet inte riktigt om detta är en film jag vill se...och kanske vill inte män och kvinnor se den heller- speciellt inte om man lever i det...eller kanske kan man skratta åt det för man ser hur tokigt det är. Men lite besviken är jag på resultatet.

Betyg: 2.a
I don't know how she does it (2011)

fredag 11 november 2011

Bolt

Så skall vi göra ett jättekliv från slutet av 1950-talet till 2008, då Disney släppte Bolt. Disney har inte kommit med speciellt bra klassiker under 2000-talet, men Bolt skiljer sig från de övriga och är en mycket lyckad digital historia där man fokuserar allt på action och komedi. Man har åter valt ett djur i huvudrollen, denna gång är det en liten hund som vuxit upp hos en flicka, Penny. Bolt vet inte om det, men han är en TVstjärna, och Penny också.
Introduktionen till denna film måste vara en av de coolaste i barnfilmshistorien. Jag fångas direkt av alla actionsekvenser och tycker det är ascoolt. Först vet man inte att det är på skoj, utan man köper rakt av att detta är någon form av "SuperDog"...det blir lite som Inspector Gadget, men med lite extra, extra. Jag kan även dra paralleller till the Truman Show (1998), ni vet filmen med Jim Carrey där hela hans liv sänds i TV.
TVserien som Bolt och Penny har huvudrollen i börjar gå lite knaggligt och av någon anledning hamnar Bolt i en pappkartong som skall skeppas ända till New York. Där träffar han katten Strumpan, som försöker få honom att förstå att han inte är en superhund. Bolt är helt säker på att han har ett superskalv, lazerblick och kan springa lika snabbt som Usain Bolt. Han är även helt besluten att ta sig tillbaka till Penny i Hollywood, då han befarar att hon är i fara. Strumpan slår följe och nu börjar en roadtrip genom USA.Strumpan måste lära Bolt att vara hund...exempelvis att dricka ur en toalett...
Det tar inte lång stund innan de stöter på Roffe, en hamster som också är ett stort fan av Bolt. Han har sett honom i den magiska lådan/ TV.n...nu förstår Strumpan att Bolt är en TVstjärna och att både han och Roffe inte inser verkligheten.
Äventyret är helt ok, men början är den stora behållningen. När man sedan skall ha in musik i filmen blir den lite låååångdragen. Men den tar sig mot slutet och är en riktigt söt historia. De tre huvudrollerna är klockren. Filmen kanske är lite lång, jag vet inte exakt när man började göra längre Disneyklassiker. Jag tycker 65-75minuter var perfekt. Av någon anledning har man på senare tid gjort dom runt 90minuter...vilket inte är nödvändigt.

Bolt är en ny typ av Disneyklassiker som är väldigt modern i sin action/scifi touch. Den hamnar på plats 14!!!

Bolt (2008)

torsdag 10 november 2011

Törnrosa

Spänning, dramatik och kärlek kan aldrig gå fel. Sleeping Beauty eller Törnrosa som det svenska namnet är kom 1959 och var Disneys 16.e klassiker. Den kommer på 15.e plats på denna lista. Det är ingen som riktigt vet vem som skrivit denna saga, den har förts vidare genom åren. Den äldsta nerskrivna versionen är fransk och kommer från 1300-talet. Disney har låtit Charles Perrault stå som författare- men bröderna Grimm har också get ut en version.

Den är vackert tecknad, men ljuv musik...eller kanske är sången en aning föråldrad. Det är lite opera över det, precis som i Snövit. Men det finns en viss charm i det. Denna saga äger rum i riddartiden och när kungadömen inte nödvändigtvis krigade, utan snarare ville samarbeta. Kung Stefan och Kung Hubert trolovade sina barn, Prinsessan Aurora och Prins Philip, i hopp om att de två kungarikena en dag skulle gå samman.
Men självklart finns det en tvist även i denna saga. Kung Stefan lät hålla en fest då hans dotter föds. Många var bjudna, bland andra de tre goda feerna. Men inte den onda fen...som självklart dyker upp ändå.
De tre goda feerna skall ge Aurora gåvor. Flora ger henne skönhet, Fina ger henne sången...och när Magdalena skall ge sin gåva avbryts hon av den onda fen.
Den onda fen ger Aurora en förbannelse. Att på hennes 16.e födelsedag skall hon sticka sig på en slända på en spinnrock och DÖ!!!!
Kung Stefan ber Magdalena att göra förbannelsen ogjord. Men det går inte, hon kan dock forma om förbannelsen, och istället för att dö skall Aurora falla i djup sömn och endast den sanna kärlekens kyss kan väcka henne.
Ni hör vad dramatiskt detta är! Kung Stefan vill inte ta några chanser och låter alla spinnrockar i kungadömet brännas upp. De tre feerna beslutar dessutom att ge upp sin magi och ta med sig den lilla babyn till en stuga djupt in i skogen där de skall låta henne växa upp för att på hennes 16.e födelsedag/kväll föra henne tillbaka till slottet.
Sagan är fylld av söta detaljer och den är spännande. Den onda fen ger sig inte så lätt och hon är en av de bästa skurkarna i Disneys filmer. I denna film känns det dock som att utseendet har blivit viktigt och Disney tecknar efter den västerländska normen. Aurora är bara 15-16år och har byst och smal midja, hon ser snarare ut som en 25åring...men, men. Feerna och alla små söta djur slätar ut det hela. Den onda fen som förvandlas till en drake är mäktig och kanske lite för läskig för de yngsta.

Men detta är en underhållande saga för flickor...ja, kanske en och annan pojke också.

Törnrosa/Sleeping Beauty (1959)

onsdag 9 november 2011

Bernard och Bianca

Då är det dags för de två underbara mössen Bernard och Bianca att ta sig in på min Disneylista- de hamnar på plats 16. Denna film gick bra 1977, det år den kom, men idag känns detta som den mest underskattade Disneyklassikern. Ni som har läst om Nalle Puh ser kanske att dessa två filmer kom samma år och det händer nästan aldrig i Disneyvärlden.
Dessa figurer kommer från författarinnan Margery Sharp och hennes barnböcker "the Rescuers" (1959) och "Miss Bianca" (1962). Berättelsen håller till dels i New York vid FN och Djävulsbukten som skulle kunna ligga i New Orleans, men det låter jag vara osagt. Filmens huvudhandling är att en liten föräldralös flicka, Penny, blir kidnappad av en ond Madame Medusa som stjäl diamanter. Medusa behöver lilla Penny för att klättra ner i grottor och få fram den stora diamanten djävulsögat. Penny skickar en flaskpost och hur som haver så hamnar flaskposten hos en musförening som jobbar med räddningsuppdrag.
Bianca vill verkligen ut på äventyr och med sig tar hon Bernard. En liten muskille som vill vara modig och tuff, men som egentligen är mer av den försiktiga sorten.
Självklart finns det massor av coola bifigurer. Medusa har två krokodiler...men jag undrar om de vet att de är krokodiler för de beter sig mer som hundar.
På barnhemmet där Penny bor finns det en gammal katt som blir vän med Bernard och Bianca.
Sedan har vi albatrossen på Albatross-airlines, Orville, som skall ta Bernard och Bianca till Djävulsbukten.
Där träffar dom träffar den lilla sländan Evinrude. Alla dessa små figurer är underhållande, och jag tycker detta är en bra barnfilm. Det är självklart musik med i den och stilen är lite som Aristocats. Förutom i början då förtexterna visas på oljemålningar- stillbilder alltså. Väldigt konstnärligt, väldigt charmigt. 


Bernard och Bianca (1977)