En film av Karzan Kader om 1990-talets Irak där två kurdiska, föräldralösa barn (Zana och Dana) drömmer om ett liv med Superman i Amerika. De tänker försöka ta sig dit också. Det är det som är den röda tråden i filmen. Bekas betyder ensam...och det anspelar på hur pojkarna är ensamma och mellan varven också kommer ifrån varandra.
Det finns en tidigare film, korfilm, med samma namn från 2010 också skapad av Karzan Kader, men då som hans examensarbete- han fick utmärkelsen Student Academy Award för den.
Filmen är naiv och gullig men med speciell humor och ett manus som skulle ha bearbetats en gång till, inte på grund av humorn utan tempot. Filmen skulle även ha behövt lite bättre regi, speciellt med den unge pojken Zana som skriker sig igenom filmen..detta blir väldig jobbigt efter ett tag. Tempot tappas också mellan varven och "kill your darlings" (manus bearbetning) hade behövts för att öka tempot. Kärleksrelationen mellan Dana och Helliya skapar en del frågetecken också.
Men det är en intressant resa pojkarna gör och man förstår verkligen hur hårt gatubarnens liv är. Det är hemskt att se hur människor talar till varandra och hur de ges örfilar hit och dit. De bitar som ska vara spännande fyller sin funktion och det är bra att denna film fått stöd från Svenska filminstitutet, det görs väldigt mycket dålig film i Sverige...det här är inte en av dom, även om jag hittar småfel här och där så tycker jag filmen har ett värde.
Betyg. 3.a
Bekas (2012)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar