the Stig- Helmer Story

Äntligen...eller? Den skulle komma 2009 men som vi alla märkt dök den aldrig upp. 2010 fick den 5 miljoner i statligt filmstöd. Detta är en "prequell" till Sällskapsresan (1980). 

Ole och Stig-Helmer har blivit lite till åren när vi bjuds på en nostalgisk resa tillbaka i Stig-Helmers ungdom. Vi börjar i nutiden och får se lite hur Ole och Stig-Helmer har det nu när de är 70+. Lite småskämt som fungerar bra och jag börjar bli lättad över att filmen har charm. Vi får sedan i korta bitar följa med till hans barndom, hur han blev mobbad av Biffen och hur hans fascination för tåg föddes. Detta är gulligt och Filip Arsic Johnsson är en bra barnskådis. Det är tiden i 20års åldern som är problemet i denna film. Frälsningsarmén blir tröttsamt och kärlekshistoriern- Stig-Helmers första kärlek med Annika- känns otroligt ogenomtänkt. Filmen tappar i tempo och jag tror inte många är underhållna. Dessutom känns det tragiskt mer än komiskt när vi får reda på att Stig-Helmer blivit mobbad och att hans kusin Hjördis var en så osympatisk person. Ja, alla människor i hans närhet var ganska osympatiska...

Är det stort att gestalta Stig-Helmer som barn och ung?

Tyvärr gör inte Tobias Jacobsson något vidare jobb som 20årig Stig-Helmer. Nej, nog hade jag hoppats på en nostalgiresa från de tidigare filmerna. Det är ju lovande när Sven Melander dyker upp som gamla Berra. Men that's about it. Vi får inte höra något om mamman och sonen heller...nej, nog blir jag besviken. Jag försöker motivera fram en 3.a men det går bara inte. Det blir en lite dammig 2.a till filmen- men nog är den bättre än Hälsoresan. Hade varit perfekt om de gått i Änglagårds fotspår och kört mer en hyllning till Sällskapsresan I och II. Men Jon Skolmen och Lasse Åberg är bra i nutidsberättandet.

Betyg: 2.a
The Stig-Helmer Story (2011)