Änglagård: Tredje Gången Gillt

Colin Nutley gjorde 1992 en av Sveriges mest älskade filmer. På den västgötska landsbyggden får vi följa de udda paret Fanny och Zac som dyker upp då Fannys morfar dött och lämnat en idyllisk byggnad, Änglagård, i arv till Fanny. Denna stora herrgård med mark är mångas dröm i byn. Fanny passar kanske inte in så bra i detta minst sagt konservativa samhälle. Filmen vann mark tack vare bra manus med intressanta karaktärer, men också att de svenska skådespelarna överträffade sig själva.

1994 kom uppföljaren, Änglagård-andra sommaren. Uppföljare är riskfyllt, speciellt när den första filmen var en sådan succee. Fanny och Zac blir inte kvar i den lilla byn, men återvänder alltså. Änglagård har brunnit ner och därför får Fanny och Zac bo hos de gamla bröderna Gottfris och Ivar. Denna film är absolut inte i samma klass som den första filmen. Personligen tycker jag det var ett misstag av Colin Nutley att "milk the cow".

Och nu, 16 år senare, kommer den tredje filmen- Änglagård: Tredje gången gillt- må det vara så!!! Det jag måste säga på en gång är att detta kan lyckas eftersom så många av ursprungsensemblen finns kvar. Fanny, Zac, Henning, Axel, Måsten och Per-Ove är kvar, men den som driver Fanny att återvända denna gång är hennes dotter, Alice, som vill veta sitt ursprung. Fanny har berättat mycket om Änglagård för Alice och nu smiter hon iväg och gör en liknande entré i byn som Fanny gjorde för 18 år sedan. Kan ju nämna, om det skulle vara någon som missat det, att Alice spelas av Molly Nutley- Helena och Colins dotter. Hon skall nog bara ha detta som hobby, hennes prestation är helt klart den tråkigaste och tamaste.

Den stora behållningen är pastoradjunkten Kristoffer (Lindy Larsson) och Henning (Reine Brynolfsson) och arkivbilderna. Man måste ha sett den första filmen, gärna den andra filmen också, för att kunna förstå och ta till sig filmen. Det känns som en liten hyllning till den första filmen. Bilder från de tidigare filmerna höjer denna film, så det var smart att återanvända en del. Men mellan skratten och de vackra bilderna tappar filmen fart och den känns sådär. När Alice, i början på filmen, åker till byn för första gången så är det vinter. Då hoppas jag på en film i vitt...men det slår snabbt om och blir en sommarfilm...det var synd.

Denna film är absolut överflödig, och jag håller fast vid att den första filmen räcker- varför mjölka?! Men visst, det är skoj att se alla igen, och jag tycker skådespelarna har utvecklat samtidigt som de håller kvar sina karaktärer. Jag skrattar en hel del under filmen och jag känner igen en del. Den är trotts allt lite bättre eller i samma klass som den andra filmen, så tyckte man att den var ok så kan man gå och se denna...eller vänta tills den kommer på TV.

Betyg: 2,5

Änglagård: Tredje Gången Gillt (2010) på bio