and the Oscar goes to....

the Artist!! Men det var väl klart det! Bara för den inte kommit till Sverige än. Men då har vi ju något att se fram emot. 9 mars skall den komma till Sverige. Den andra filmen det gick bra för var Hugo, Martin Scorseses barnfilm. Den kommer den 16 mars. Dessa filmer fick fem Oscar var.

the Artist tog Bästa Film, Bästa Manliga Huvudroll (Jean Dujardin)- lite förvånad att inte Clooney fick den för sin roll i the Descendants, Kostym, Regi (Michel Hazanavicius) och Original Musik.

Hugo tog Art Direction, Cinematografi, Ljudklipp, Ljudmix och Visuella Effekter. Det märks att Hugo var 2011 års tekniska film.

Meryl Streep fick Oscar (hennes 3.e totalt) för Bästa Kvinnliga Huvudroll i the Iron Lady. Det hade varit otroligt olyckligt om hon inte fått den. the Iron Lady fick även Oscar för MakeUp.

Octavia Spencer fick, helt väntat, Oscar för Bästa Kvinnliga Biroll för filmen the Help. Christopher Plummer fick, också helt väntat, Oscar för Bästa Manliga Biroll för Beginners. Här hade jag en liten, liten förhoppning om att Max von Sydow för Extremely Loud & Incredibly Close eller Jonah Hill för Money Ball skulle få Oscarn.

Kanske var det the Descendents med George Clooney i huvudrollen som blev överraskningen, på ett negativt sätt. Filmen fick till slut bara en Oscar av fyra möjliga, för Manus för Film. Det var nog många med mig som trodde att den filmen skulle få fler Oscar, den fick fina utmärkelser vid Golden Globegalan.

Woody Allen fick gå hem med en Oscar för Bästa Original Manus för filmen Midnight in Paris.

Till slut vill jag nämna att Iran fick Oscar för Bästa Utländska Film för filmen A Seperation. Den vann även en Golden Globe.

Mer hittar ni såklart på www.oscars.org och www.oscars.com

Erland Josephson

                                                  (15/6 1923-26/2 2012)

War Horse

Oscarsnominerad för bästa film...vilket den inte kommer att vinna.

Detta kan bära eller brista. Spielberg gillar storfilmer som sträcker sig genom tid och rum, Oscarsjuryn brukar också gilla detta. Men det är inte alltid biopubliken tycker det är bra, och inte heller alltid som filmkritikerna gillar det. Ibland kan "less is more" stämma. Detta är ett historiskt drama i krigsmiljö (Första Världskriget) och huvudrollen spelas av en häst! Brown Beauty...nej, hästen heter Joey. Relationen mellan hästen och dess unge ägare går inte att ta miste på. Pojkens far köpte "fel" häst, han var på hästmarknaden och skulle köpa en arbetshäst (typ rasen Shire) men kommer hem med en ridhäst, som i verkligheten spelas av 14 olika hästar.

Redan här börjar jag rynka på näsan...hästen som är en unghäst verkar inte ha avvänts från sin mamma (stoet), vilket brukar ske vid 5-6månaders ålder. Man talar om att den inte är inriden, vilket betyder att den bör vara över 2år...hm. Dessutom får vi se när hästen föds, och det är också lite brister där, men det låter jag vara eftersom man inte riktigt brukar visa hur bäbisar heller föds...alltså, de ploppar ut och är rena...HALLÅÅÅ!

Albert, den unga pojken, jobbar stenhårt med hästen för att få den och plöja åkern åt familjen så de skall kunna betala hyran. Men tyvärr får de lov att sälja den till den Brittiska armén, och nu börjar en minst sagt osannolik historia. Men visst är den underhållande, och en aning förutsägbar. Relationen mellan "Brown Beauty" och "Black Beauty" (som jag kallar hästarna) är väldigt förmänskligad och jag varnar er för att gå på detta. (Tror SVT's recensent Göran köpte det hela.)

Väldigt snyggt foto, lite skön humor i allvaret (comic relief från en Gås!) och massor av musik från JohnWilliams (Star Wars, m.m.) Det är en lååång film, 2h30min. Skådespelet är överdrivet och lite si och så...men det är inga riktiga storstjärnor med (ok, Sherlock Holmes och Tinker Tailor Soldier Spy-skådisen Benedict Cumberbatch finns med) vilket är positivt.

Betyg: 3...lite svag, den är helt enkelt för orealistisk.
War Horse (2011)

This Means War

Låt oss ägna en stund åt hjärndö action/komedi med kärleksdravell...med Reese Witherspoon som charmtrollet själv. Två kompetenta CIA agenter och bästa vänner råkar falla för samma tjej, och varför inte dra nytta av all träning, all kunskap och all utrustning man samlat på sig när man blir agent. Allt är ju tillåtet i krig och kärlek.

Detta är en ren biofilm. Vill man fly den trista vardagen så kan man gå och se den, och när man lämnar biografen så lämnar man även filmen. Kan fungera som en datefilm. Den är ganska snyggt gjord. Snygga skådisar, snygga kläder, snygga bilder och snygga actionsekvenser. Så egentligen får jag vad jag betalar för. Men det är en film i mängden. Inget speciellt, förutom en rolig paintball-scen som höjer filmen ett snäpp. Både killar och tjejer skrattar åt denna film.

Betyg: 2.a
This Means War (2012)

Intressanta filmer i februari

Helgen som kommer poppar det upp en hel del filmer som ser intressanta ut. Shoo bre, Big Miracle, Isdraken, Avalon, War Horse (Oscarsnominerad) och This Means War. War Horse kommer det en recension om senare i veckan. Jag tänkte denna dag titta lite närmare på Reese Witherspoon nya film som regisserats av McG, mannen bakom Terminator Salvation (2009) och TV-serien "Chuck" (producent), This Means War.

Det är en Action/Komedi som även har en romantisk ådra...överraskning!! Detta måste vara den vanligaste genren i USA. Men det är en tacksam genre. Många kan tänka sig att fly vardagen och se en bra Action/komedi som berör lite för stunden, men i samma stund som den är slut så lämnar man den där.

Denna gång blir det lite duell mellan två CIA agenter, Foster(Chris Pine) och Tuck(Tom Hardy) när de märker att de gillar samma kvinna...shit, det liter inte så bra...

Men som vanligt lyckas de med preview...nu är det bara upp till bevis! Jag har alltså inte sett filmen än.

Sean Banan: inuti Seanfrika

Kan detta bli årets komedi? Förrutom musikgeniet (ironi) Sean "Banan" Samadi ser vi Kikki Danielsson (Sean Banans idol), Dr. Alban och Johannes Brost. Sean Banan reser till Afrika för att spela in en musikvideo.

Gäsp, vilken tur att den var kort...det var inte mycket att ha...kunde man inte gjort en riktig låt? Fast postkontoret var ju ganska coolt. Johannes Brost, som valt att vara skådespelare i filmen, spelar en Svensk Ambassadör- han hade snygga kläder. Lite Kjell Bergqvist över agerandet dock. Sean Banan har en mycket hårig rumpa...som man fick se några gånger för mycket. Fula tangakallingar hade han också. Nej, usch.

Men klart man blev lite nostalgisk när man fick höra Dr. Albans gamla hits. Men han var inte så stabil.  Falukorven fick ju mycket mediatid. Kicki Danielsson kör en Falukorvsdiet, den kommer slå stort!

Nej, detta känns som ett skolprojekt, eller en amatörvideo några glada vänner filmade ihop på en utlandsresa. Vissa delar är lite störda, men barn/ungdomar kanske gillar detta- det är dom som är målgruppen. Sean Banan får Dr. Bombay att framstå som proffs inom musiken...kan inte Dr. Bombay vara med i Melodifestivalen?!

Skippa denna film!

Betyg: 1.a
Sean Banan: inuti Seanfrika 2012

Chronicle

Tre killar får superkrafter och först "leker" de mest med dom, men leken blir allvar och de tappar kontrollen. Nu sätts deras vänskap på prov. En mycket mörk sida framträder hos en av dom.

Andrew, huvudrollen, har bestämt sig för att filma allt i hans liv. Han har det tufft hemma, alkoholiserad pappa och dödssjuk mamma, och är mobbad i skolan, därför är det lite revansch att just han får superkrafter, eller?! Passande också att hans två polare, Matt och Steve, hämtar honom, så att de kan dokumentera sitt fynd. Ett fynd som visar sig ge dom oanade krafter.

Det har ju hänt att man lekt med tanken om superkrafter. Vilken superkraft vill man ha? Vad skulle man göra med den? Det skulle kunna vara dessa frågor filmen försöker svara på. Partytrick, talangshower, eller bara ta över världen...

Filmen är helt ok, lite smårolig, tragikomisk och händelsefull. Bra biofilm, men jag kanske inte tycker att den ger mig så mycket på ett djupare plan. Dialogen känns överspelad och ibland är val av foto jobbigt. Det är mycket amatörvideo (Andrews kamera) P.O.V- Point of View, och en del övervakningskamera. De flesta klippen är såkallade "jump cuts" och det kan också bli jobbigt i längden. Tur då att filmen håller sig under 90minuter.

Betyg: 3.a
Chronicle 2012

Extremely Loud & Incredibly Close

En otrolig/overklig historia i en verklig händelse. Tom Hanks och Sandra Bullock spelar föräldrarna till denna speciella pojke som bor i New York och får genomlida 11 september 2001. Thomas Horn heter pojken som spelar Oscar, pojken som är socialt missanpassad och tycker alla i sin omgivning är korkade. Han har en mycket speciell hjärna som talar om för honom att vara rädd och försiktig inför allt. Hans liv går ut på att lista ut och förstå sin omgivning. Något hans far förstår och har ett speciellt sätt att hjälpa honom med.

Max von Sydow finns med i en biroll. Det finns mycket historia bakom de olika människorna vilket ger djup. Men Oscar är lite FÖR osympatisk i mina ögon. Filmen har fått dålig kritik, men det håller jag inte med om. Den är innovativ, men inte verklig även om historien om Oscar och hans familj är placerad i en verklig händelse. Jag tycker det är ett bra sätt att mixa verklighet och fiktion.

Tom Hanks är bra, som vanligt, men Sandra Bullock tycker jag kanske inte ger något nytt. Men den är absolut värd att se.

Betyg: 3.a
Extremely Loud & Incredibly Close (2011)

Midnight in Paris

Oscarsgalan står för dörren och jag tänkte kolla igenom de filmer som nominerats till bästa film. Och jag börjar med Midnatt i Paris som gick på bio under hösten. Den kommer alltså snart på DVD och TV.

Detta är en Woody Allenfilm (regi och originalmanus), vilket betyder dialog. Owen Wilson har fått förtroendet att spela huvudrollen, Gil, en författare från Pasadena, Californien. Gil skall gifta sig, men hans förhållande är minst sagt märkligt. De befinner sig i Paris. Gil älskar Paris, speciellt i regn och han är på jakt efter sin "Gyllene tidsålder", vilket är 1920-talet. Han snubblar in i det en natt i Paris och nu börjar en underlig och otrolig resa bland historiska konstnärer som Fritzgwerald, Hemingway, Piccaso och Dali. Självklart finns lite kärlek med i historien.

Det är en lekfull idé att hoppa mellan olika tidsåldrar och det är lagom längd på filmen. Fotot och det artistiska i filmen är kanon. Det som sinkar filmen en aning är en ojämn dialog. Men det är en bra film som fått fyra Oscarsnomineringar, förutom för bästa film är den nominerad för Regi, Originalmanus och Art Direction.

Betyg 4.a
Midnight in Paris (2011)

Stjärnornas Krig del I: Det mörka hotet 3D

Kan 3D rädda George Lucas flopp från 1999?

Många älskar Star Wars trilogin, och då talar vi episoderna IV, V och VI. När det sedan blev snack om att det skulle bli ytterligare en trilogi så flög fansen (jag är en av dom) i taket och hade höga förväntningar. Det fina med de tidiga filmerna är personkemin mellan skådespelarna (Harrison Ford, Mark Hamill och Carrie Fisher) och deras resamma, tajmade dialog, enkelheten i teknologin som lösts på ett "cool" eller "charmigt" sätt och att manusen var/är helt ok. Inte konstigt att man förväntade sig det samma, förrutom tekniken, i de nya filmerna.

Kort om handlingen: Det är strul i den galaktiska republiken, handeln mellan stjärnsystemen fungerar inte. Den lilla planeten Naboo hamnar i kläm och i hemlighet skickas två Jediriddare dit för att lösa problemet. Detta går sådär. Vi får möta den vackra dottningen Amidala (Natalie Portman), hennes "decoy" Sadé, aka Padmé (Keira Knightley), Jediriddarna Qui-Gon Jinn (Liam Neeson) och Obi-Wan Kenobi (Ewan McGregor), comic reliefmisslyckandet Jar Jar Binks och Anakin Skywalker (Jake Lloyd). I slutet får vi fajten mellan Qui-Gon Jinn, Obi-Wan och superskurken Darth Maul (Ray Park) som är en sith från den mörka sidan.

Kriget har börjat!

Tyvärr blev det så där med skådespelaren, Jake Lloyd, som spelar Anakin Skywalker. Lite märkligt också med Liam Neesons roll, Qui-Gon Jinn, som från början inte fanns med, men skrevs till då Liam Neeson absolut ville vara med i filmen...och till flopparnas flopp Jar Jar Binks. En "Comic Relief" (karaktär som skall vara komisk i sammanhanget) som bara är sååå tragisk. (Dessutom finns C3PO med och lättar upp stämningen). Natalie Portman, hennes kläder och smink är den stora behållningen av filmen. Dialogen är på tok för förklarande och historien tappar tempo.

Många med mig var otroligt besvikna på filmen, tyvärr följde två filmer som är sämre.

Så till frågan, kan 3D rädda filmen...hm, jo nog passar 3D tekniken Star Wars som handen i handsken. Men det hade varit fördel om filmerna inte var gjorda. Då hade man kunnat utnyttja tekniken till max, speciellt racetävlingen med Anakin hade varit cool. Men faktum kvarstår, manuset/dialogen är för dålig! Filmen är slö och 3D fixar inte det, tyvärr.

Det är tänkt att alla filmer skall komma ut i 3D, en film varje år. Jag väntar förväntansfullt på episoderna IV, V och VI...2015 då.

Betyg: 3.a
Star Wars episode I: the Phantom Menace (1999) 3D 2011/2012...

Oscarsgalan 2012 är här...

Många väljer sina filmer efter priset Oscar. När nomineringarna släpps kollar vi upp vilka filmer som finns med på listorna och försöker hålla utkik efter dessa filmer. Oftast har alla filmer inte nått Svensk mark och därför kan det vara svårt att på själva galan uttala sig om alla bidrag.

I år var det Svenska bidraget Svinalängorna. Av mig fick filmen bara en 2.a och jag var därför inte förvånad när den inte kom med bland de nominerade. Jag ville ha sett Himlen är oskyldigt blå eller Sebbe. I år får istället Kanada, Polen, Belgien, Iran och Israel representera kategorin Foreign Language Film.
Oscarsgalan har på senare tid börjat nominera fler filmer i kategorin Best Picture. 2011 (produktionsår) är det nio filmer som nominerats. Det är även dessa filmer man vill se.

the Artist

the Descendants

Extremely Loud & Incredibly Close: 3.a

the Help: 3.a

Hugo

Midnight in Paris 4.a

Moneyball: 4.a

the Tree of Life

War Horse

Här saknar jag the Iron Lady, Tinker Tailor Soldier Spy och the Girl with the Dragon Tattoo.
Sen tittar vi efter Svenskar som kan ha något med produktionerna att göra. Vi har Max von Sydow i "Actor in a Supporting role" och Bo Persson för Sound mixing (the Girl with the Dragon Tattoo).


Så till att tippa vinnare...                                                           Åsa önskar
Picture: the Descendants                                                         the Iron Lady
Actor: George Clooney                                                            Gary Oldman                                                                
Actress: Meryl Streep                                                               Meryl Streep
Supporting Actor: Jonah Hill                                                     Jonah Hill
Supporting Actress: Octavia Spencer                                        Octavia Spencer
Cinematography: the Girl with the Dragon Tattoo                 the Girl with the Dragon Tattoo
Directing: Michel Hazanavicius the Artist                                  Tomas Alfredson                                  
Foreign Language Film: a Speration, Iran                                 Himlen är Oskyldigt Blå
Animated Feature Film: a Cat in Paris                                     a Cat in Paris
Film Editing: Kirk Baxter & Angus Wall the Girl with the Dragon Tattoo (Jag hoppas även på denna)
Music Original Score: John Williams                                         Alberto Iglesias

Det är fler kategorier, men jag har lite för dålig koll på dessa filmer för att våga mig på att tippa. Vi får se hur det går natten mellan söndag 26 februari och måndag den 27 februari. Kanal 9 kommer direktsända galan och Filip och Fredrik kommenterar.

Moneyball

Ja, den kom till Sverige redan 9 december. Jag tänkte inte se den. Den handlar om baseball och Brad Pitt har huvudrollen...det kändes som en film som jag redan hade sett och tyvärr har jag inget intresse av baseball. Men när den får Oscarsnomineringar och andra priser så börjar jag funderar. Jag har precis varit ute och rest och på långflygningen med Virgin Atlantic (produktplacering) visades den och jag valde att se den.

Det visade sig vara mycket mer än baseball och Brad Pitt. Oakland A's (Athletics) ligger risigt till mest pågrund av ekonomin. De letar fram talanger och utvecklar dom och när de är riktigt värdefulla kommer de rikare lagen och köper upp dom. Oakland A's får aldrig chancen på riktigt. Brad Pitt spelar Billy Beane, General Manager (GM) för laget och börjar bli frustrerad när de har så lite pengar att röra sig med. Han har självklart en intressant karriär som spelare bakom sig.

Billy börjar röra om och hamnar i ett "affärs"möte med en konkurrerande klubb där han lägger märket till en "kontorsnisse", Peter Brand- som spelas av Jonah Hill (Superbad). Hill gör en väldigt fin prestation, utan att jag egentligen vet vad det är han gör. Jag utgår ifrån hans tajming som är mycket bra. Jag länkar till en intervju med honom- hoppas den finns kvar ett tag. Man får scrolla ner en bit för själva videon.
http://www.dailymail.co.uk/tvshowbiz/article-2094712/Moneyball-star-Jonah-Hill-reveals-Japanese-food-secret-dramatic-weight-loss.html

 Philip Seymoure Hoffman spelar Art Howe, tränaren för Oakland A's. Han och Billy har några oenigheter som förgyller historien.

Man behöver inte gilla baseball för att se Moneyball. Det är en mycket intressant historia om problemlösning. Hur Billy och Pete tar fram ett helt nytt sätt att tänka inom idrott. Jag funderar lite på om det finns någon Pete i Sverige som älskar hockey och kan flytta till Leksand...

Jag har dålig koll på hur den gick och var den gick i Sverige på bio. Men kommer den i er väg, så se den!

Betyg: 4.a
Moneyball (2011)

Järnladyn/ Iron Lady

Jag bloggade om J.Edgar för några veckor sedan och nu är det redan dags för nästa porträtt. Denna gång är det Baroness Thatcher. Hon var Englands första kvinnliga premiärminister och verkade 1979-1990. Hon är utan tvekan en av Englands viktigaste politiker genom tiderna. Hon har en järnvilja och en moral utan dess like. Hon har alltid varit sann mot sig själv, och man glömmer inte när Stina Dabrowski får en intervju med Järnladyn och i slutet ber henne hoppa ett litet skutt (Stina gjorde så vid alla hennes intervjuer) och Thatcher svarar något i stil med att hon gör inte sådant nonsens, hon tar stora kliv i livet istället, inte små skutt i TVstudio. http://www.youtube.com/watch?v=QiMs165tVdw&feature=related
(Jag vill minnas att Madonna inte skuttade heller...)

Jag kan inte tänka mig någon så svår och skrämmande att gestalta som Margaret Thatcher, och jag undrar så vad hon tycker om Meryl Streeps rollprestation här. Men det förbli obesvarat.

Att göra en film om Margaret Thatcher måste vara svårt. Det finns otroligt mycket material om henne och hennes liv. Det gäller verkligen att välja "rätt" och få med det "viktigaste". Dessutom ska man hitta personen Thatcher i en skådespelerska, detaljer är A och O. Något som man missade en del i J. Edgar.

Allt som sägs är av vikt, manuset är en stor pusselbit tillsammans med huvudrollen. Vem som helst kan inte spela Margaret Thatcher, jag kan inte tänka mig någon göra det. Meryl Streep vågar ta på sig rollen som medelålders och den äldre Thatcher. Här gäller det att fånga rösten och hur den med tiden jobbas fram. Det gäller att få till frisyren och fånga förvandlingen av kvinnan Thatcher. Thatcher var en extremt konservativ och patriotisk kvinna som vågade såga att England var ett bra land, ett modigt land. När allt detta är på plats läggs resten av filmupplevelsen på foto, ljud och redigering.

Fotot är väldigt bra, det blir inte mycket bättre än så här. Det finns gott om vinklar, bra val av bildutsnitt och när man skall använda ur-fokus. Dessutom används arkivbilder som ger hela handlingen en äkthet. Ljudet är genomtänkt och redigeringen genialisk. Man berättar historien fram och tillbaka utan att tappa den röda tråden eller göra det svårt för publiken att följa med. (Detta var J. Edgar stora minus.) Jag bara njuter när jag ser denna film.

Meryl Streep har fått en Golden Globe för rollen och hon är Oscarsnominerad, bara det gör filmen värd att se. Jag skulle bli så otroligt besviken om hon inte får en Oscar för detta. (Filmen är även nom. för make up.) Streep är i högform, hon är en helt fantastisk skådespelerska och hon väljer alltid utmanande roller. Detta är dock den mest skrämmande rollen hon kunde ge sig på, men som hon gör det!! Där J. Edgar inte höll, håller Iron Lady. Man bör se båda filmerna om man är filmnörd, så kan man göra en egen analys. Men vill man bara se en så är det utan tvekan Iron Lady.

Betyg: 5
Iron Lady (2011)

Puss in Boots/ Mästerkatten

Alla Shrekälskare kanske ger denna spinn off en chans. Men jag var tveksam när jag fick höra att Dreamworks skulle göra en film med mästerkatten i huvudrollen. Nog är Antonio Banderas ok som Puss, han ger katten en touch av Zorro. Men spinn offs brukar inte alltid bli lyckade...

Vi kan börja med historien som tar oss tillbaka när Puss är liten och får sin identitet. Vi får nu veta varför han är den han är. Men Humpty Dumpty figuren känns en aning jobbig. Kunde man inte komma på något bättre? Helt ok med de magiska bönorna och att dra in Jack osv. Scenerna i början när katterna skatt fajtas är klockrena på det lite spanska viset. Men räcker detta då? Nog känns det mer som en barnfilm än Shrek i allafall, men jag är nog ändå lite förvirrad när det gäller publik. Jag skulle ha önskat mig en liten tydligare knytning till Shrek också...eller så blir det fler Puss in Boots filmer.

Inget fel på animationen och kul med Salma Hayek som Kitty och Zach Galifianakis som Humpty Dumpty. Den är underhållande men kanske Humpty Dumpty kunde ha varit bättre, sedan är budskapet tydligt. Man skall inte vara girig! Inte heller avundsjuk på andras framgång! (Men det kan ju gälla vuxna nästan mer...)

Betyg: 3
Puss in Boots (2011)